Vid deltagande i internationella insatser kan Flygvapnet komma att möta nya typer av hot som Flygvapnet tidigare inte stött på, vilket medför att en anpassning eller förändring av flygtaktiken är en förutsättning för att undvika flygplansskador. 2000-talets lättviktflygplan medför en skyddsnivå på flygplanen som är låg och motståndaren kan påverka materialet samt konstruktionen i flygplanen genom beskjutning med finkalibriga projektiler.Syftet med uppsatsen är att analysera hur den nya hotbilden skiljer sig från vad Flygvapnet ställs inför nationellt samt analysera hur Finkalibrig eld påverkar kompositmaterial och hur det i sig påverkar flygtaktiken.Inledningsvis utgår jag i uppsatsen från en beskrivande metod av empirin i syfte att läsaren skall få förståelse samt bakgrund inom de belysta ämnena för att förstå det som senare diskuteras i uppsatsen. Därefter övergå uppsatsen till en hotbildsanalys i syfte att senare diskutera och dra slutsatser om hur flygtaktiken bör anpassas för internationella insatser.I slutsatsen har jag kommit fram till att Finkalibrig elds påverkan på kompositmaterial är mycket effektiv vilket innebär att projektilen slår igenom och deformerar materialet. Vidare diskuteras alternativ till genomförande av start och landning för att minska exponeringstiden och undvika att motståndaren kan påverka flygplanen..

Detta arbete syftar till att undersöka vilket konventionellt ballistiskt skydd som krävs för att undvika penetration från finkalibriga projektiler, RSV-stridsdelar samt penetrerande stridsvagnsmina. Arbetet tar sitt ursprung i en handbok utgiven av FMV där stridsdelar som kan förekomma i Afghanistan behandlas. Handboken anger data och prestanda för dessa stridsdelar och det är därifrån arbetet tar uppgifter om genomslagsförmåga för stridsdelen. Skyddsprinciper och verkansprinciper för stridsdelar hämtas i huvudsak från rapporter utgivna av FOI samt från litteratur utgiven av FHS. Arbetets beskrivande delar inleds med en redogörelse för homogena ballistiska skyddsmaterial av metall samt keramer.

Försvarsmakten har köpt in en ny typ av ammunition till Ak 5 och Ksp 90,miljöammunition. Den nya ammunitionen har en stålkärna istället för en blykärna. Föratt vikten på projektilen skall vara den samma har projektilen gjorts något längre.Eftersom stål har andra materialegenskaper än bly kommer den nya projektilen (5,56mm sk ptr 5B stkprj) att studsa, rikoschettera annorlunda än den gamla.Rikoschetter utgör en risk för såväl egna förband som tredje person vilket gör att det ärav största vikt att förstå fenomenet, försöka minimera sannolikheten för att rikoschettska uppstå och att uppdatera säkerhetsföreskrifterna. Försvarsmakten har under 2011initierat ett rikoschettprojekt på FOI med inriktning mot finkaliberammunition ochriskområdesberäkningar. Inom ramen för detta behövs modeller för att kunna förutsägarisken för rikoschett mot olika målmaterial.Detta examensarbete syftar till att ge en analys av tillgängliga rikoschettmodeller medfokus på vilka fall som kan hanteras, vilka indata som krävs och vilka resultat modellenkan förutsäga (t.ex.